Chapter 1.

Knackningarna som väckte mig fick mig att sucka högt.
”Vad?”, röt jag arg och blundade hårt för att somna om. Personen som var utanför dörren fortsatte att knacka och jag satte mig snabbt upp i sängen.
”Okej, du får 3 sekunder. 3!  Om  inte du är borta då, är du som gott död!”, skrek jag och blundade.
”Okej, 1. 2..3!”, jag ställde mig snabbt upp, gick mot dörren. Öppnade dörren och får se min lillebror.
”Vad vill du?!”, skrek jag och han hoppade skrämt till.
”Wow.. tänkte bara säga att vi åker.”, sa han och log halv.
Åkte? Vart skulle dom? Jag sneglade mot min kalender och öppnade munnen.
Vi skulle hämta.. Pattie och hennes son. Pattie, pappas nya kärlek. Pappas kvinnor bara kommer och går, som vi är ett hotell. Vilket vi inte är!
”Helvete! 2 min! 2!”, jag slängde igen dörren innan jag gick mot min garderob.
Vad ska man ha på sig för att visa till pappas nya kärlek att man är bra nog?
Klänning? Jeans? Kjol? Shorts? Mjukisbyxor?  
Jag drog ut mina närmsta jeans och en tjocktröja. Den var snö ute i alla fall. Kanske inte bästa stilen, men vadå? Vi ska hämta två personer liksom, inte kunga paret.
Jag satte snabbt på mig underkläder och kläderna innan jag borstade igenom håret. Lät det vara som det ville på axlarna. La på lite mascara, läppsyl. Log mot mig själv igenom spegeln innan jag nöjde mig för att gå ner till pappa och lillebror.
”Så du bestämde dig för att komma nu.”, pappa log mot mig och jag himlade med ögonen.
”Det tog ungefär.. 10 minuter? Du sa 2.”, jag suckade högt och pappa bara skrattade mot mig. Roligt pappa, roligt.
Jag satte på mig mina uggs, jackan innan vi satte oss i bilen. ”Till flygplatsen.”, sa pappa lyckligt.
Wow, han var kär. Vilket han också varit i hans andra kvinnor, undrar hur längde detta kommer hålla? Nej, hur tänker jag? Jag är för sjutton hans dotter, jag ska vara glad att pappa hittat en ny kvinna sen mamma.
Pattie och hennes son skulle flytta hit, till oss. Redan. Magiskt. Men det skulle väl bli okej. Bara han inte typ lyssnar på rock.

”Okej, framme.”, sa pappa och vi begav oss ut i snön. Jag suckade glatt när vi kom in den varma flygplatsen. Pappa kollade glatt, plus oroligt efter Pattie.
Efter någon minut efter stannade ett flygplan och folk gick ut. Par efter par kom. Ungdomar som kom och sprang in i deras mamma och pappas famn. Men ingen kvinna kom.
Jag kollade oroligt på pappa och bet mig i läppen, tänk om kvinnan bara skojat med pappa? Att hon sa att hon skulle komma.. men kommer aldrig?
Eller så kanske hon missat flygplanet. Men då skulle hon väl ändå ringa pappa och säga det?
Jag kollade igen mot pappa och såg hur helt plötsligt hans mungipor sprack upp i ett stort leende.
Jag sneglade mot ingången. Där gick en kvinna, runt 30 års åldern. Smal kropp, långt brunt hår, väl sminkad -men inte för mycket-  och log oroligt. Var hon rädd? Rädd för var då? Pappa?...
Hon mötte pappas blick och sken upp i ett riktigt leende. Inte oroligt, ett riktigt leende.
Som en romantisk film, sprang dom fort till varandra och pappa tryckte sina läppar mot hennes.
Pappa var kär. Riktigt kär. Inga kvinnor har han tagit emot såhär. Inga.
Att se pappa glad - igen – var roligt.
Men vart var hennes son? Som pappa hade berättat om att vi skulle ha så roligt, vi alla barn tillsammans. Jag, Sebastian och han där. Hallå, vart är han?
”Ella?”, pappas röst fick mig att komma tillbaka i framtiden.
Jag nickade och mötte Patties plick. ”Detta är pattie!”, sa han och jag nickade.
Kramade om hennes lilla hand och log. ”Ella Austin.”, hon log mot mig. Hon var vacker. Ganska lik mamma. ”Pattie Mallette, så roligt att se dig Ella.”, hennes mjuka röst fick mig att slappna av. Rösten var inte alls som alla andra kvinnor i pappas liv. Rösten var som en kudde, varm och skön. Jag gillade det.
Pattie hälsade på Sebastian, gav honom det lena leendet till honom och han såg trygg ut.
”Så vart är din son?”, frågade pappa och Pattie skrattade.
”Haha, han fick ett samtal. Så han kommer väl snart.”
I samma sekund hon sa det, kommer en kille ut från utgången och jag mötte hans blick. 
Killen hade hasselbruna ögon, läppar som var formade perfekt, håret stod uppåt. Vax? – Säkert.
”Justin!”, Patties röst fick mig att vakna till liv igen. Det var hennes son.. Justin.
Han kom närmre oss och log mot oss vänligt.
”Tja, Justin.”, han log mot oss och tog fram handen mot mig. Oh herregud. Skulle jag skaka den? Ja såklart jag skulle det. Dum fråga.
”H-hej Ella.”, jag tog tag i hans hand och stelnade. Hans hand var mjuk och len. Så.. skön? Men herregud Ella! Vad tänker du på? Hans hand?
Han log mot mig innan han hälsade på pappa och Sebastian. ”Tjena grabben.”, han ruffsade Sebastian i håret som han hade känt honom hela hans liv. Tänk om Sebastian skulle tycka han är galen? Jag kollade oroligt mot honom men han log. Sebastian log. Mot en kille som han känt i 2 minuter?
Detta var nytt, verkligen. ”Ska vi åka?”, pappas röst ekade i mitt huvud och jag nickade.
Vi alla började gå och jag hamnade bredvid Justin. Han luktade gott, vanilj. Och vad luktade jag då? Gammal hamburgare? Skit, bra intryck.
”Så, du är 18?”, Justins röst fick mig att stelna. Modig grabb, prata med mig. Hans nya syster. Gud det där lät fel, så grymt fel. Bror, syster. Syster, bror. Det kommer aldrig gå.
Men varför kände jag igen honom? Det var som att jag sett honom innan. Men det har jag ju inte kunnat, han kom liksom idag.
”Nej, 17. Du?”, svarade jag oroligt. Varför var jag så rädd? Det måste vara något fel med mig. Verkligen, något stort. ”17, som du.”, han skrattade till och log smått.
För att vara trevlig så log jag mot honom, för att göra bra intryck. Gud vad jag babblar. Skit.
Vi kom till bilen och bestämde att jag, Sebastian och Justin skulle sitta längstbak.
Vi satte oss och pappa startade bilen. ”Välkommen till ditt nya hem Justin och Pattie.”, tänkte jag innan jag kollade ut i genom fönstret.

Kapitel ett. Över tusen ord, men behövde sluta där. Kanske inte så långt men det får bli det. :)

Okej, novellen som jag kommer skriva på heter All I want for Christmas is you och kommer då handla om Ella Austin.
Hoppas ni kommer gilla det!